Sh-gruppens reflektioner efter Modul 1

Modul 1: Kognitiva processer

Grupp: Samhällsvetare. Malin Lindqvist, Kristina Ekman, Robert Berg, Cecilia Lundberg, Roger Sandberg

Modul 1 har behandlat kognitiva processer och lärarprofessionen. Vi fick ta del av föreläsningar kring hjärnans utveckling och hur vi lär oss, samt vad dessa kunskaper bör leda till inom undervisningen för att säkerställa att våra elever lär sig det som vi vill att de ska lära sig. Vi fick även ta del av föreläsningar kring lärarprofessionen, såväl historiskt som vad föreläsarna ser som vägen framåt för professionen samt vad Skolkommissionens  betänkande presenterade. Föreläsarna problematiserade även kunskapsbegreppet och dess konsekvenser för den undervisning som bedrivs och den bedömning som görs.

Arbetsgång: Vår grupp valde att skriva våra texter separat och sedan lägga samman dem då våra möjlighet att diskutera tillsammans har varit begränsade. Vi har olika ämnen på olika stadier, vilket i sig skapar utrymme för intressanta diskussioner kring undervisning, förutsättningar och möjligheter, men vid detta tillfälle begränsade oss och ledde till beslutet att skriva separata texter.

Elisabet Nihlfors är professor i pedagogiskt ledarskap samt dekanus på fakulteten för utbildningsvetenskaper på Uppsala universitet, och hennes föreläsning hade fokus på professionsutveckling och hur vi stärker den svenska skolan.

Skolans utmaningar är många och Elisabet pekar på vikten av skickliga pedagoger med såväl ämnesdjup som didaktiska kunskaper, och att om pedagogerna inte har detta så kommer eleverna inte att nå höga resultat. Hon menar att vi behöver öka tilliten för lärarprofessionen för att skapa utrymme för lärare att utföra sitt arbete på bästa tänkbara sätt, och där det arbetet får vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Elisabet menar att god undervisning bland annat består av en variation av inlärningserfarenheter, motiv för aktiviteter samt återkommande kontroll av förståelse. Hon menade vidare att det är viktigt att ha höga förväntningar på eleverna, och att hitta eleverna där de befinner sig för att utgå ifrån det. Skolans kompensatoriska uppdrag kräver en hög kvalitet på undervisningen samt på det pedagogiska ledarskapet i klassrummet, för att även kunna ha kompetens att sätta in rätt åtgärder på rätt plats.

Ett talande citat från Elisabets föreläsning är ”vi ska utbilda eleverna så att de klarar sig i världen och så att de med sin kunskap medverkar till att världen klarar sig”. Detta citat visar på skolans oerhört viktiga uppdrag, som förmedlare och möjliggörare av bildning och kunskap.

Mycket av det som Matz Nilsson berättade om skolkommissionens utredning är saker som jag tror att många av oss i skolan känner igen oss i. Politiken som delar skolan, resurserna som inte räcker till, förutsättningarna som gör att det är svårt att göra det som man vet att man borde.

En sak som jag fastnade för i Nilssons föreläsning var det han sa om att diskussioner ofta fastnar i vem som är huvudman och inte om kvaliteten på utbildningen, där fokus enligt honom egentligen borde ligga. Samtal om skolan hamnar ofta i vem det är som bestämmer, istället för att prata om vad som görs på olika verksamheter, vad som fungerar bra och vad som behövs utvecklas.

Nilsson pratade också om lärarbristen. Statistiken om hur många lärare som kommer att saknas ökar för varje ny undersökning som görs. Ett av problemen, som han presenterade var att nyexaminerade lärare lämnar yrket efter bara några år för att de inte känner sig tillräckligt förberedda på den verklighet som väntar. En lösning han presenterade var att den praktiska delen av lärarutbildningen utvecklades och rustade studenter på ett mycket bättre sätt än vad den gör idag. En lärarstudent som studerar till gymnasielärare har idag av fem eller fem och ett halvt år på högskolan eller universitetet enbart en termin verksamhetsförlagd utbildning. Tid som dessutom inte är sammanhängande utan spritt över de här fem åren.

Annat innehåll i de här dagarna som jag tar med mig är grit. Att långsiktiga mål och ihärdighet ger resultat. För idrottsmän och kvinnor är det självklarhet för att lyckas, vilket borde implementeras i större utsträckning i skolan. I så fall skulle ’att-plugga-till-provet’ inte bli lika intressant, utan plugga skulle bli ett mer långtidsprojekt där studier ska leda till något mer än bara ett bra betyg.

Peter Gärdenfors pratade i sin föreläsning bland annat om vikten av att reflektera, att det är viktigt att veta hur jag vet. Han påstod att reflektion skapar kontroll. Vad gjorde jag för att komma dit jag är idag och vad behöver jag göra, kanske ändra på för att komma vidare på min resa. Något, för att anknyta till det jag skrev om grit innan kanske också kan leda till att elever pluggar för kunskapens skull och inte bara för att få ett högt betyg på provet.

Jag har tittat närmare på Elisabeth Nihlfors och Matz Nilsson deras två föreläsningar och kände att här finns det mycket intressant material att skriva om, och som både  metodiskt/pedagogiskt skulle kunna omvandlas till praktiskt arbete i klassrummen.

Utvecklingsområden både i och utanför klassrummen.

Vill börja med detta citat från Elisabeth:

” Utbilda så att barnen klarar sig i världen, och att de har med sig kunskaper så att världen klarar sig”

För att omvandla detta citat till en didaktisk och pedagogisk arbetsmetod i klassrummet hur tänker vi? Hur gör vi? Ett bra ledarskap i klassrummet är en av de viktigaste frågorna som vi lärare bör ställa till oss själva dagligen. Hur gör vi? Hur fångar vi alla? Hur blir våra klassrum en stimulerande miljö där vi lär oss för livet och inte bara för stunden.

Elever kommer till skolan, de är nyfikna och på ständig jakt efter nya utmaningar och de är kunskapstörstande.

Att ta till vara på deras nyfikenhet och lust är min plikt som pedagog, men även att ta hänsyn till att framför dig i ditt klassrum sitter 26 elever med 26 olika erfarenheter, 26 olika personligheter, 26 olika kunskapsmeriter och 26 olika socioekonomiska förhållanden de bär på 26 olika ryggsäckar. Hur gör jag för att ge dem kunskaper? Som de bär med sig ut i världen så att världen klarar sig och så att de klarar sig.

Tydligt ledarskap en form av coaching där pedagogen lär känna varje elev, ser varje elev, att det finns tydlighet med undervisningen. Klassrummet ska vara en tillåtande plats, där klimatet är positivt för en god utveckling och inlärning. Ett klassrum där eleverna får vara den man är. Att våga ha egna åsikter, våga tro på sig själv, våga prata och att våga misslyckas. Med ett gott ledarskap i klassrummet kan jag ge mina elever dessa förutsättningar för att lyckas, inte bara för stunden utanför livet.

”Att tänka utanför Boxen”

Med ett gott ledarskap i klassrummet menar jag vägledning, normer, regler, tydlighet, tydliga instruktioner, lektionernas syfte och innehåll. Varför lär vi oss det här? Hur tänker ni kring denna fråga? Att utmana och ställa frågor att få diskussioner. Att eleverna ska våga ta för sig, att våga ställa frågor, att de vill veta mera eftersom lektionens innehåll var så intressant.

En bra relation lärare, elever och gruppen ett gott ledarskap betyder enligt mig allra mest för motivationen i skolan för inlärning och kunskap.

Matz Nilsson skriver på (S.23) han beskriver i sin sammanfattning om faktorer som påverkar och gynnar elevernas lärande och som främjar elevernas välbefinnande, att det är en god relation mellan lärare-elev och mellan elev-elev.

Det jag skriver om i inledningen har stor betydelse och vilket innebär pedagogen i klassrummet det är jag, ni och vi. Det är vi som ska bidra till en god arbetsmiljö med faktorerna trygghet, studiero, ledarskap att skapa en miljö som är tillåtande och full av möjligheter. En miljö där alla sinnen kommer till användning att inte bara sitta still och lyssna på föreläsningar från mig, givetvis hör även de till undervisningen. Det ska vara delaktighet, diskussioner, gruppsamtal, par diskussioner, filmer som spelas in, att även ha roligt lusten till att lära, att hela tiden hitta nya vägar för att få ut som mycket som möjlighet av undervisningen inte bara för eleverna utan även för mig själv, att inte hela tiden trampa runt i samma banor, göra samma undervisningsformer, samma prov, samma tänk. Jag skulle inte alls bli lika medryckande som pedagog om jag  inte själv hade lusten för min undervisning, jag liksom eleverna måste tänka ”Utanför Boxen” få eleverna att känna lusten, bjuda in och vara lika nyfiken som dem. Vi får inte heller glömma bort att eleverna i dagens samhälle är oerhört pålästa och de vet så mycket mer i sin ålder än vad jag gjorde. Utmana dem och tro på dem och våga prova nya vägar.

Som exempel på min egna undervisning i att lära med alla sinnen och att coacha eleverna kan jag ett exempel på hur jag utvecklade och arbetade med projektet Sverige. Vi har alla gått igenom våra blindkartor och det är absolut inget fel med det, men jag ville få in ett nytt tänkande ett mer kretivit och jag ville se om jag kunde lita på att mina elever kunde ta ett ansvar veta vad en ”Deadline” är och att producera en reklamfilm med ett innehållsrikt innehåll om ett landskap de fått av mig, inte för mycket och inte för lite fakta det skulle vara  både lärorikt och intressant, de fick inga mallar de fick inga förslag de skulle utgå från sina egna tankar, och från min undervisning.

Innan all reklamfilm kunde spelas in hade jag haft undervisning i klassrummet om Sverige där jag lade grunden för kunskaperna om Sveriges och där vi arbetade mot samma mål, eleverna visste även att målet var att göra en reklamfilm som skulle vara mellan 3-5 minuter och att de skulle locka mig att vilja åka till just det landskapet vilket sporrade dem. När det återstod två veckor av Sverige perioden började eleverna att producera sina filmer om sina landskap, de skulle arbeta två och två och de hade ett landskap var, att vara två är ett måste eftersom en av eleverna använde sina I-pads för att spela in sina reklamfilmer och för att kunna stötta och hjälpa varandra. Jag fanns som en coach i klassrummet, jag vägledde och kom med förslag men det var ytterst få som behövde hjälp. Eleverna var oerhört kreativa i sina tankar och med sina filmer.

De var så kreativa att det till och med arbetade hemma och de involverade sina föräldrar, väldigt intressant att de verkligen ”Tänkte utanför Boxen” och deras slutmaterial var fantastiskt och det som också var en intressant upplevelse var att de elever som tyckte att de producerat lite mindre innehållsrika filmer kom fram till mig och berättade att de verkligen önskat att de lagt ner mer tid, de fick en egen insikt i hur filmer med ett rikt innehåll var mer intressant än en film med lite material och innehåll.

Matz Nilsson skriver på ( S. 23) Läroplanen Lgr 11 Att eleverna ska visa respekt, hänsyn för lärare och andra elever, genom ansträngning, delaktighet och ansvar för sitt lärande. Ska bidra till en god skolmiljö.

Jag tror att genom ett gott ledarskap och  i våra klassrum kan vi alla uppnå goda resultat och få eleverna att ta ansvar för sitt lärande, delaktighet och att skolan blir en miljö där alla vi lära sig. Att vägleda, leda och coacha eleverna för att de ska anstränga sig ”GRIT” bli delaktiga i sin lärandemiljö, lära sig ta ansvar och lära sig att allt är inte gratis, det kommer att ta tid, det kräver en hel del av dig som elev, men belöningen kommer och inte bara som ett betyg, utan som en lärdom för resten av livet. Jag upplevde att Sverige Resan med reklamfilm kändes som ett oerhört lyckat projekt, där vi var ett Team och vi arbetade mot samma mål, jag kände gemenskap och eleverna kände att jag hade tilltro till deras förmågor, litade på dem eftersom svaret kom på filmen hur eleverna hade arbetat och lagt ner tid. Eleverna fick en lärdom för resten av livet och de lärde sig på ett annorlunda sätt.

Eleverna hade en filmvisning som var fantastisk vilka kreativa förmågor jag hade runt om omkring mig, och det elever som ibland har svårt att bara sitt stilla och skriva, hade oerhört väl gjorda filmer, de hade fått arbete med ett av sina sinnen som passar deras förmåga till nytt lärande. Det var ett praktiskt arbete med frihet under ansvar, de passade dem som handen i handsken, det fick visa deras bästa förmåga att vara kreativa och påhittiga när filmen skulle redigeras och det skulle klippas, fixas och läggas in ljud.

På ( S.24) skriver Matz om den tidiga kartläggningen av elever från Förskolan till åk-1 från åk-3 till åk-4 osv. Vi har det fria skolvalet vilket innebär att eleverna kommer från olika skolor från kommunala till privata och tvärtom. Det blir ännu viktigare och tydligare med goda överlämningar skolor emellan och kartläggningar på de elever som ä i behov av det. Mats menar för att utveckla sitt ledarskap i klassrummet, är att tidigt se vilka åtgärder som bör sättas in.

Jag arbetar på Europaskolan Rogge en 4-9 skola  i Strängnäs och vi får vår största andel elever från en kommunal skola i Strängnäs, det har blivit en naturlig övergång eftersom skolorna ligger nära varandra. Det jag saknade när klasser skulle göras var ordentliga överlämningar, det var svårt att få ihop klasser som skulle ha en bra mix av elever.

Jag startade upp ett samarbete med den skolan som har flest elever som kommer till oss och det är dryga två klasser som kommer från den skolan.

Våra lärare på Rogge fick på ett dokument då främst i våra kärnämnen Sv, Ma, och Eng men givetvis att fylla på i de andra ämnena om så önskades. Vi skrev ner vad vi önskade att eleverna kunde träna mera på och vad de hade med sig som goda kunskaper från sin skola.

Ett samarbete som gynnar båda våra skolor Matz skriver på ( S.23) Dokumentation av elevernas kunskaper och behov av stöd är en förutsättning för rätt åtgärder ska kunna vidtas, samt för att övergångarna mellan årskurserna/ skolorna och mellan skolformer ska fungera.

Ett samarbete som jag startade upp under Vt-18 och som jag gärna ser som utveckling att få in fler skolor som samarbetade för vi vill ju alla våra barns bästa. Att vi då tidigt fångar upp de elever som byter årskurs och skola och som är i behov av stöd och hjälp, och tvärtom de elever som är i behov av att utmanas för att utvecklas. Nilsson skriver på ( S. 25) att med rätt dokumentation och med rätt stimulans med utmaningar i skolarbetet  och med bra övergångar mellan skolorna, årskurserna  och mellan olika skolformer ska fungera väl för att vi pedagoger ska kunna arbeta på bästa sätt med våra elever.

Avslutar med ett citat från Elisabeth

”Hur skapas framtiden i dina/era händer – medan livet pågår;
Skolan i livet, livet i skolan”!

Professionen

Referat, kommentarer och reflektion av föreläsning med Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Magnus var oerhört intressant att lyssna på utifrån ett lite annorlunda perspektiv än vad man kanske är van vid. Han såg stora brister i dagens skola som han delvis menade har sitt ursprung i den svenska läroplanen.

Här följer ett utdrag ur Henreksons senaste artikel som i princip handlar om de saker han föreläste om:

“Ansvaret för elevens kunskapsutveckling har flyttats till eleverna själva, medan läraren degraderats till en sorts handledare. Om det inte anses möjligt att tillägna sig kunskaper om världen som är oberoende av individen får det omvälvande effekter för skolan. För att till fullo förstå något måste varje elev i princip konstruera sin egen kunskap, vilket anses ske mest effektivt om barnet från tidig ålder genom aktiva metoder och egna undersökningar utgår från sina egna erfarenheter, snarare än tillgodogör sig den tidigare insamlade och överförda kunskap som det traditionellt varit lärarens uppgift att förmedla.

I takt med att denna konstruktivistiska kunskapssyn växte sig starkare underminerades alltså en insikt som tidigare mer eller mindre tagits för given: Att skolans överordnade uppgift är att ge tillgång till den ackumulerade mänskliga kunskapen, under ledning av ämneskunniga och personer utbildade i att lära ut kunskap.”

Reflektion:

Henreksen menar att denna konstruktivistiska kunskapssyn är förödande för skolan och framförallt för svaga elever eller elever med annat modersmål. Denna kunskapssyn främjar framförallt starka elever med eget driv och föräldrar med akademisk bakgrund. Jag håller personligen inte med om att det är detta som är det största problemet i skolan. Jag skulle bli förvånad om ens 8 av 10 lärare är pålästa på skolans värdegrund och uppdrag. Däremot har han en poäng i att bedömningskriterierna är luddiga och vidöppna för tolkningar. Den duktiga, erfarna och professionella läraren blir oerhört viktig i en sådan kontext. Jag tror dock att det måste till annat för att komma tillrätta med skolans nedåtgående trend och det tror jag mer ligger i det som Matz Nilsson föreläste om.

Frågeställningar och svar

• Vilka delar i innehållet som du lyssnat till vill du lyfta fram som särskilt intressanta i perspektivet av din egen undervisning?

Vikten av en lärare som förmedlar kunskap och som är en tydlig ledare i klassrummet

• Vilka didaktiska utgångspunkter metodiskt/pedagogiskt i din egen undervisning har du haft när du gjort dina prioriteringar?

Mina lektioner är det viktigaste och det är jag som håller i lektionerna och “bestämmer” vad eleverna ska lära sig.

• Skulle du kunna utveckla några didaktiska tillämpningar som du och kollegor skulle kunna använda i undervisningen inom ditt ämne som omsätter innehållet?

Se ovan.

• Vilka möjliga utvecklingsområden ser du mellan din undervisningspraktik och en fortsatt utveckling av de områden som intresserat dig mest?

Seminarier om och kring bedömningsfrågor i kollegiet

Torkel Klingberg (från föreläsning men även kompletterad med boken)

Vetenskaplig bas för inlärning

Liten sammanfattning, intressant med värde av motivation men att även att grit behövs. Stora delar känns riktade mot yngre barn speciellt inom matematik kanske även språk. Känner för egen del att det är svårt att göra något konkret inom samhällsämnen på gymnasiet, men det har satt igång några intressanta tankar som nog behöver tid och input från andra för att vara användbara , Robert26/9

Referat

Arbetsminne WM, förmåga att hålla information aktuell kort tid, nödvändigt för att kunna 7*17 (7*10 + 7*7), komma ihåg ordningen som klossar trycks på .

Dåligt WM kan hjälpa av , kortare meningar, skydda från distraktioner, avlasta WM mha olika hjälpmedel

WM går att träna upp, 5 gånger i veckan i 20 veckor, adapativ träning ca 45 minuter per dag

Kommentera

Torkel hade enbart? Gjort tester på 6 åringar, men det finns mycket i skolarbetet som bygger på ett bra WM. Kan det vara värt att låta elever testa sitt WM?

Reflektera

Om jag använder PPT så försöker jag få med texten på en rad, kort mening. Ta bort distraktioner, allt som stör runtomkring. Värt att tipsa om detta både för arbete på lektioner och hemma

Referat

Inre och yttre motivation GRIT

Yttre belöningar, pengar, har noll betydelse på skolresultat, det som har betydelse är den inre motivationen det som är intressedrivet, som ger glädje, skapar FLOW

DECI främjande av den inre motivationen genom

1. Autonomitet / självbestämmande
2. Utveckling av kompetens
3. Meningsfullhet / större sammanhang

För att kunna utveckla detta krävs GRIT, ihärdighet, driv, jävlar anamma, kunna hålla fast vid ett långsiktigt mål, inte ge upp vid motgångar. Går att koppla till att lära sig ett instrument, gymnastik mm. Värdet av GRIT lärs ut genom. Om du vill lära dig så måste du träna på något svårt, när du gör något svårt så måste du vara beredd  att göra fel, gör du fel så måste du vara beredd på att bli frustrerad talang har betydelse men är inte allt. GRIT kan stärkas av rätt FEEDBACK.Du kan bättre är bättre än du är jätteduktig

Du har ansträngt dig är bättre än, du är duktig alt du har talang  (viktigaste talangen är väl vilja till ansträngning). Inlärningen kan förbättras genom att på slutet av lektionen ha ett quiz, elever skriver frågor till sig själva eller till varandra

Kommentera

Inre motivation , GRIT så viktigt , en del finns nog från början, en del går nog att träna upp

Reflektera

Vikten av att ge rätt feedback, vikten av att eleverna tydligt ska kunna se resultatet av sina ansträngningar

Komplettering från boken (sid 156ff)

TALANG*ANSTRÄNGNING = KOMPETENS

KOMPETENS*ANSTRÄNGNING = RESULTAT

Men även Eccles formel VÄRDE * SANNOLIKHET = ANSTRÄNGNING (är sannolikheten att lyckas liten så är det ingen mening att anstränga sig

Faktorer som hänger ihop med Grit: Intresse, träning, mål och hopp

Intresse är bra men inte allt, intresse kombinerat med grit är riktigt bra

Rätt sorts träning (skilj på practise och exercise) , har nedan kriterier

ett tydligt definerat mål,
full koncentration och ansträngning,
omedelbar feedback,
repetition,reflektion och finslipning
(detta är nog lättare att koppla till musik och idrott)

Mål, mening och ett större syfte, viktigt att se meningsfullhet i det man gör

Hopp, tron att man kan förbättra sig och att övning och träning ger resultat

Vilka delar i innehållet som du lyssnat till vill du lyfta fram som särskilt intressanta i perspektivet av din egen undervisning?

Vikten av GRIT, faktorer som påverkar GRIT och hur GRIT kan stärkas av rätt sorts feedback

Vilka didaktiska utgångspunkter metodiskt/pedagogiskt i din egen undervisning har du haft när du gjort dina prioriteringar?
Beror på, väcka nyfikenhet genom att presentera ett problem. Väcka intresse genom att visa nyttan av ett kunskapsområde.

Skulle du kunna utveckla några didaktiska tillämpningar som du och kollegor skulle kunna använda i undervisningen inom ditt ämne som omsätter innehållet?
Med stor sannolikhet ja, men det behövs gemensam tid för det

Ska prova med att sätta upp en A4 med och se vad det väcker för tankar hos eleverna

TALANG*ANSTRÄNGNING = KOMPETENS

KOMPETENS*ANSTRÄNGNING = RESULTAT

Vilka möjliga utvecklingsområden ser du mellan din undervisningspraktik och en fortsatt utveckling av de områden som intresserat dig mest?

Med utgångspunkt utifrån GRIT, hur ska struktur och innehåll se ut?